Redbreast 12 mot Redbreast 12 cask strength:
http://tjederswhisky.se/redbreast-12-pa-40-och-fatstyrka/
Vad var det i glaset?
Mathias njöt av J. P. Wiser 42 YO:
https://www.jpwisers.com/en-ca/blog/meet-jp-wisers-42-year-old-a-new-milestone-in-canadian-whisky-excellence/
Jeroen hade istället J. P. Wiser 23 YO:
http://tjederswhisky.se/jp-wiser-23-yo-cask-strength-for-sweden/
David hade två whiskylikörer som han rekommenderar av hela sitt hjärta:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/shanky-s-whip-5417701/
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/skrewball-9343301/
Från ax till fylla: mer om mäskning, lite om vört, och så det där med jäsning…
”I’ll never be your yeast of bourbon, feat. Dr. Pat Heist”, En trea whisky 28/9 2021: https://www.entreawhisky.se/78
Lautertunnor:
https://www.entreawhisky.se/87
När Oskar Bruno pratade jäst i ETW:
https://www.entreawhisky.se/208
Vorlaufing kan man läsa lite om här:
https://beerandbrewing.com/the-art-and-the-science-of-the-vorlauf-process/
https://makebeereasy.com/vorlauf/
Det där med Lochlea och Laphroaig och John Campbell och röra runt lite mer i mäsktunnan tror David han pratade om här:
https://whiskycast.com/a-million-miles-from-laphroaig-to-lochlea-episode-910-december-6-2021/
Med risk att mörda er med referenser och ge en inblick i hur sjuk Davids hjärna är: här följer en del men långt ifrån allt av vad David har läst bara om jäst och jäsning:
Andrew G. H. Lea & John R. Piggott, red., Fermented beverage production, 2 uppl. (New York: Springer Science & Business Media, 2003).
Gray, William D., ”Further studies on the alcohol tolerance of yeasts”, Journal of Bacteriology 42 (1941), s. 561–574.
Gray, William D., ”Studies on the alcohol tolerance of yeasts”, Journal of Bacteriology 55 (1948), s. 53–59.
[Luening, Horst], ”Fermentation”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/fermentation.html
Noguchi, Y., K. Urasaki, H. Yomo & T. Yonezawa, ”Effect on new-make spirit character due to the performance of brewer’s yeast – (II) various yeast strains containing commercial strains”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 117–122.
Reid, Struan J., et al., ”The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners”, Journal of the Institute of Brewing 129, no. 2 (2023), s. 1–17.
Russell, Inge & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell, Inge & Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 123–146.
Stewart, Graham G. & Stephen A. Martin, ”Wort clarity: Effects on fermentation”, Master Brewers Association of the Americas Technical Quarterly 41, nr. 1 (2004), s. 18–26.
Strengell, Teemu, ”Fermentation flavours”, 23/11 2011:
http://whiskyscience.blogspot.se/2011/11/fermentation-flavours.html
van Beek, Sylvie & Fergus G. Priest, ”Evolution of the lactic acid bacterial community during malt whisky fermentation: a polyphasic study”, Applied and environmental microbiology 68, nr. 1 (2002), s. 297–305.
Walker, Graeme M., James Brosnan, Thomas A. Bringhurst & Frances R. Jack, ”Selecting new distilling yeasts for improved fermentation and for sustainability”, i Distilled spirits: Science and sustainability: Proceedings of the Worldwide distilled spirits conference, red. Graeme M. Walker, I. Goodall, R. Fotheringham & D. Murray (Nottingham: Nottingham University Press, 2012), s. 127–136.
Walker, J. W., S. Y. Pearson, T. A. Bringhurst & J. M. Brosnan, ”Towards improved distilling yeast: effect of wort gravity and pitching rate on fermentation performance”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 127–132.
Waymark, Christopher & Annie E. Hill, ”The influence of yeast strain on whisky new make spirit aroma”, fermentation 7, nr. 4 (311), s. 1–11.
Wilson, Nicolas, ”Contamination: bacteria and wild yeasts in a whisky fermentation”, i Russell & Stewart, red. (2014), s. 147–154.
Yonewaza, T. & Graham G. Stewart, ”Monitoring and controlling of whisky fermentation”, i James Hutchison Bryce & Graham G. Stewart. red., Distilled spirits: Tradition and innovation (Nottingham: Nottingham University Press, 2004), s. 103–111.
Det här är en till sådan där bok David har lovat sig själv att aldrig läsa hela men finns det någon stolle därute så varmt välkomna att ta tag i:
Stewart, Graham G., Brewing and distilling yeasts (Cham: Springer, 2017).
lag phase och log phase återkommer vi till! Men för den som vill få nerdgasm bara av hur många parametrar som kan ritas in i ett och samma diagram, kolla in denna skönhet:

Källa: Inge Russell & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell & Stewart, red. (2014), s. 143. Med benäget tillstånd från författarna.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

Vad var det i glaset? Mathias hade vatten, David Miltonduff 15 YO, kostar 400 spänn på Bolaget (https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/miltonduff-31801/) och Jeroen hade en High Coast Berg (500 bagis, https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/high-coast-8237502/).

Utmaning om 1500 kronor och skotsk whiskybredd
Vi återkommer med ”facit” i nästa avsnitt….
Podden Social by default:
https://socialbydefault.se/podcasten-social-by-default/
Det där med whiskyhjul som hjälp vid whiskyprovning
För snabbkoll räcker det förstås med att bildgoogla ”whisky wheel”. Annars rekommenderar vi följande läsning:
https://malt-review.com/2015/09/10/whisky-flavour-wheels-and-colour-charts/
Denna hade jag (David) inte läst innan, och konstaterar nöjt att Mark och jag ligger nära varandra i hur vi tänker kring hjulen: de hjälper den som provar whisky att få ett rikare språk för att beskriva doft och smak och de hjälper tänkandet vid provning.
https://whiskymag.com/story/tasting-wheel
En pedagogisk video om det hela hittar du här:
https://www.edinburghwhiskyacademy.com/scotch-whisky-flavour-wheels
Lite resonemang om utvecklandet av idén från Dave Broom här:
https://scotchwhisky.com/magazine/from-the-editors/15840/is-it-time-to-reinvent-the-flavour-wheel/
En lite annan väg att gå är de så kallade spindeldiagrammen. Jag (David alltså) har aldrig provat att använda ett sådant, men de är i alla fall pedagogiska för att kommunicera vad en whisky doftar och smakar:
https://www.whisky.com/information/knowledge/tasting/tasting/the-nosing-wheel.html
…och själva facit på vad det var Jeroen hade provat var alltså:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/122848/craigellachie-1997-gm
Den brutala Dram good whisky-Craigellachien är denna:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/71038/craigellachie-2003-ct

Mäskning
Detaljerna kring mäskning är framför allt hämtade från teknisk litteratur, särskilt dessa tre antologier:
Piggott, J. R., R. Sharp & R. E. B. Duncan, red., The science and technology of whiskies (Harlow: Longman Scientific & Technical, 1989).
Russell, Inge, red., Whisky: Technology, production and marketing ([London]: Academic Press, 2003).
Russell, Inge & Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014).
Kolla också in denna korta essä av Ian Wisniewski med fokus mer på olika mäsktunnor:
https://whiskymag.com/story?the-mashman-commeth
Här finns också lite basinfo om mäskning:
https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/mashing.html

Laphroaig
David skulle stajla och köra med 1824 istället för 1815 – när 1825 är det rätta årtalet, inte 1824. Kolla bara här:
http://www.laphroaigcollector.com/history.htm
Och för kontraktet som gör Laphroaig till ett lagligt destilleri daterat 1825, kolla här:
http://www.laphroaigcollector.com/afb/afb_site/DSC_0992_c.jpg
Boken av Van Gils och Offringa som David nämnde:
Van Gils, Marcel & Hans Offringa, 200 years of Laphroaig: 1815–2015 (utan ort: Conceptual Continuity, 2015).
Det finns MASSOR mer att säga om Laphroaig så som att de faktiskt golvmältar en del av sin malt själva och hur noga de varit med att inte ge ut orökig Laphroaig trots att orökig sprit för blendingmarknaden makas på destilleriet under annat namn (Ardenistiel).

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook

Maila till oss på hej@entreawhisky.se

Davids blogg tjederswhisky.se